Den hårda vägen...

Idag har jag lärt mig den hårda vägen att man måste ta det lugnt när man är sjuk.

Igår kväll kom jag på att jag faktiskt har en skvätt amerikansk superdunderhostmedicin hemma, så jag tog mig en hutt och somnade på två röda. När jag vaknade imorse var jag jättetrött men kände mig ändå piggare rent sjukdomsmässigt. Kändes även (hyfsat) bra under dagen och när klockan blev fyra hade jag bytt om för att vara med på dansklassen. Skulle jag inte ha gjort. Lektionen är två timmar, men efter en halvtimme var jag tvungen att ge upp. Kändes som att någon slog mig i huvudet med en slägga upprepade gånger. Sådär halvskönt. På bussen hem började jag må illa. Väl hemma i lägenheten började jag plocka fram en tallrik till middagen, men den fick stå kvar orörd på köksbänken för huvudvärken blev bara värre och värre, och jag var tvungen att gå upp och lägga mig på sängen. Jag brukar inte få migrän, och det här var säkert inte lika farligt som riktig migrän, men fy helvette vad ont det gjorde! Mådde jätteilla och klarade inte av att ha lampan tänd. Sen släppte det efter ca 2,5 timme. Skönt att det gick över!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0